"Jag längtar till sommaren."
"Och jag längtar till min ursprungsplanet."
Och så den här. Jag gillar den. Hade gärna suttit som han i videon, och klinkat en stund. Jag hade också gärna haft leksaker som fick liv, det drömde jag om när jag var liten. Tror inte det fanns nånting jag så intensivt önskade som att pappas gamla nallebjörn skulle börja leva. Har ett minne av att jag sitter i framsätet på bilen och är lur på att nallebjörnen i baksätet säkert rör på sig när jag inte ser, så jag försöker vända mig om jättesnabbt för att komma på honom med att leva. Gud så rart. Jag gjorde likadant när jag gick ut ur mitt rum, trodde att leksakerna började leva när jag stängde dörren om dem så slängde upp dörren såfort jag stängt den, för att komma på dem. Jag hade rik och livlig fantasi när jag var liten. Och en lycklig barndom.
När jag blev ett större barn var det enda som rörde sig i min fantasi berättelser. Det var i princip allt jag tänkte på, hela historier med tillhörande miljöer och karaktärer vars personligheter, förehavanden och egenskaper skulle funderas ut. Ibland skrev jag ner berättelserna, men oftast blev det bara ett evigt fantiserande tills jag blev less på en historia och kom på en ny och bättre.
Jag vet inte om jag fantiserar så mycket längre. Men jag tänker ofta på formuleringar har jag märkt. Jag gillar formuleringar. Och att pilla i dem. Det tyckte jag nog inte då, men såhär i efterhand kan jag säga att bland det bästa med hela pluggtiden var att få sitta och pilla med formuleringar, och till sist få till ett flyt i texten och den viktiga röda tråden. Men det tyckte jag i och för sig sällan att jag fick till. Inget man skriver är nånsin så bra som när man läser det långt senare.
Jag har bjudit pappa på linssoppa idag. Suttit och pillat med formuleringar i ett DR-dokument. Varit på DR-möte. Imorgon ska jag äta mer soppa, morotsdito med Essa, och sen jobba. En natt till, och sen blir det Boden. Kära, älskade människor där.
Och apropå formuleringar så är det ibland svårt att formulera ett avslut. Som nu till exempel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Parodin var rätt söt hörrudu.. tänk vad lite (mycket) hår kan göra ;) Tack för sopplunchen idag, det var lovely, som alltid! Ta hand om dig i Boden <3
Visst var den? Det sötaste är när tanterna kramar honom, tycker jag. Och så han själv då.
Det var sannerligen lovely med sopplunch, både stället och du <3
Ta hand om dig du med, och ring närsomhelst. Pyss!
Vad fint du skrivit på min blogg vännen :) Bra att du inte bara fick gråta utan även skratta! Jag är bara bra på att uppdatera min blogg för att jag är hemma hela dagarna..oftast i alla fall. Du har oxå en fin blogg, har läst allt du skrivit. Jag får se en annan sida av Sara, även om du är min bästa vän så är veganlivet en del som jag egentligen inte har så stor koll på, men genom att läsa din blogg så får jag lite mer koll ;) Men jag tycker du ska börja skriva en blogg som inte bara handlar om veganlivet utan om dig allmänt, då kan jag läsa om vad du gör om dagarna, ha koll ;) när vi bor i olika städer, vore roligt:) Men du har en bra blogg!Men du, hur kan du inte tycka om programledaren från Americas funniest homevideos, han är ju SÅ rolig! :) Älskar dig syster! Tack för alla fina ord, värmde det du skrev, speciellt det om Andreas*puss*
Skicka en kommentar