Jag, sen sist.

Jag har ändrat och grejat. Vet inte om det kommer att öka inspirationen, men man kan ju hoppas. Eller en kan ju hoppas, som ordförande M skulle ha sagt. Graden av konsekvens imponerar på mig, när vissa inte bara använder "en" istället för "man" i text utan även i tal. Coolt. Han hade även konsekvent skrivit "hen" på en tenta men det fattade jag inte riktigt. En kan inte förstå allt.

Jag är rätt mycket med dem nu. Vi ska anordna en vegomässa i maj och jag har tagit på mig att ringa en massa. Har nog inte riktigt insett vidden av allt arbete denna mässa kommer innebära. Jag är naiv, pepp, bävar, ångrar och ser fram emot.

Jag kallar mig vegan nu. En inte än så supernoga vegan som ibland gör små undantag. Egentligen är väl inte en benämning eller stämpel så särdeles viktig, men det känns bra att slå fast - om inte annat för mig själv - att detta är grundtillståndet, där jag vill vara, och allt annat är undantag, felsteg, återfall, synderi, grupptryck eller allmän förvirring.
Idag har jag grillat korv till lunch och ätit trerätters till middag: kavring med dillmajonnäs och svart caviart, filé (minns inte vad den var gjord på, men det var en sån där dyr, god, köttlik) med pepparsås och klyftpotatis och till efterrätt morotsmuffins, vilket låter hälsosamt trist men inte är nåt annat än morotskaka i muffinsformar - häpp! Anyway, uppoffring my ass. Den 29 november ligger mellan två födelsedagar och blev min veganska födelsedag, och jag hoppas att jag kommer fira den resten av livet. Men en får se. En får ta en dag i taget. (Det känns ju skitskumt det där med "en". Jag fortsätter nog att upprätthålla förtrycket och använda "man".)

Jag tror ibland (men mer och mer sällan) att min sista stund är kommen. Jävligt fånigt av mig.

Jag har blivit en sucker för folkmusik. Fioler, karlar med tofs, dragspel och allmän klämkäckighet. Den här är så fin fast här spelar dom den alldeles för snabbt. Kolla in glasögonen och den imponerande mustaschen.

Jag har tandvärk och har börjat med raw food lite smått.

Sådär, det var nog allt för tryck och allmän beskådan.